att mysa in en fredagskväll.

Så klart har vi köpt fredagspizza på italienska stenugnspizzerian vi hade här i närheten som lyckats undgå oss till nyligen. Stenugnspizza med parmaskinka, parmesan, grillad paprika, aubergine, marinerade kronärtskokor, champinioner, mozzarella...

Hade tänkt inleda myset med chokladen här ovan men det får bli till frukost imorgon istället. (Sjukt snyggt med snöret på glaset, eller hur?!) Får se om jag kan övertala darling att åka till stadens finaste bageri och köpa varmt bröd imorgon. Fram till dess ska det bara njutas helg med en älskad, och två ostyriga men rätt underbara ungar, med tätt intill i soffan, nått gott att sippa på, en film att skratta åt och en promenad i det vita mörkret så att den fyrbenta silkeslena killen får sitt. Och okej då, en hög rester julgodis från kylen. (KAN de aldrig ta slut?!)

Lite nostalgisk fredagsmusik medan vi (läs mannen, jag bloggar) röjer upp i köket...

Och jag känner sådan tacksamhet över att det får vara så här nu. Att hjärtat får vara fullt till bredden av kärlek och lycka. Att jag just nu förmår ha fokus på det och inte på att nacken är paj eller att foten inte håller som jag vill och funderingarna på hur det kommer att begränsa mitt liv framåt eller ditt.. eller... Livet är så kort och jag vill inte se tillbaka och undra vad jag gjorde av det, hur litet jag levde eller att jag prioriterat helt fel saker... Jag vill, jag vill, jag vill. Och så länge jag gör det lär ju hoppet bestå.