Visar inlägg med etikett inredning - kök. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett inredning - kök. Visa alla inlägg

5 november 2014

snyggolv.




Erkänner direkt: Jag är svag för snygga golv. När jag kommer in på en cafétoalett och det ligger ett golv i den här klassen därinne blir jag rent lycklig. Kolla in kombon på Café Pascal: Golvet, trädörren, det vita kaklet och penningträdet. Wow. Måste bli med penningträd kände jag direkt. När jag nu inte har ett golv som det här.






Rotade lite i fotoalbumen i datorn och fann mer godis: En snyggaffär med snyggolv i Notting Hill, London.




Och ljuvliga Rute Stenugnsbageri på Gotland. Rutigt är alltid rutigt.





Rutigt var det. Helt annan stil men ändå alldeles rätt på Circus. Nedan Fabrique - kusin med Rute - likaså med snyggolv.





Trist bild på ett fabulöst snyggt golv på Zetas trädgårdscafé. Sjukt snyggt. Kan inte heller låta bli att låta en utomhusgolvbild slinka med: Apotekarns trädgård i Simrishamn.




Vad säger du min man, ska vi flytta så vi får chans att välja lite nya golv?

22 oktober 2014

det blev bra.




Vi trivs med varandra, det runda bordet och jag. Alltid så skönt när man känner att det blev rätt. Jag avskyr att ångra mig. Bläddrar lite i mitt instagramflöde där bordet förekommer rätt flitigt och inser att hortensian från trädgården som fortfarande står i sin vas på bordet har hängt med i mer än fem veckor. Det kallar jag vardagsmagi!








Om någon undrar så är det sonens fluortabletter flyttade till en finburk från Iittala som står framme redo att bli ihågkomna!

25 september 2014

rundabordssamtal.




Jag blev kär i ett runt bord för några veckor sedan. Det har bott hos oss i snart två veckor nu och det blev riktigt bra. Det är nått visst med ett runt bord. Alla sitter tillsammans även om man är lite fler. Och man kan alltid tränga in en stol till, och en till, om man vill. Det är lätt att tänka att inredning mest är en estetisk fråga, men man styr ju också hur man ska umgås med vad man väljer. Ett avlångt bord med många människor ger flera mindre grupper och samtal. Ett runt öppnar för ett gemensamt samtal där alla är med. Jag gillar't!




Matplatsen blev en skön mix av nytt, ärvt och Blocketfyndat - gillar brytet mellan 50-talsklassikerna Myran och PH Snowball, mannens ärvda kökssoffa efter hans farmor och det lite ruffiga bordet i återvunnen teak. Jag är en sucker för Blocketfynd. Känslan att ringa först på en annons med fyra brunmålade Myran för en struntsumma - bättre än att vinna på lotto...



8 september 2014

köksmakeover del sjuttioelva - att närma sig mål.



Det slog mig att jag inte visat mer än småglimtar av hur det blev när Marrakechkaklet kom upp i köket. Det blev ett sånt där projekt som kändes litet från början men växte på sig en del, och med lite förhinder på vägen, som t ex inflammerade muskler som inte alls vill hålla på med tunga moment, drog det ut på tiden. Det sägs att underbart är kort, men att närma sig mål när det tagit lite tid sitter för i allsina dar rätt fint det med!




Gamla kaklet och lite bättre glimt av de nya luckorna och handtagen. Vi behöll stommarna, bytte ytskikt, gjöt bänkskivor i betong och satte upp nytt kakel. Vitvarorna har vi bytt allt eftersom de gått sönder - bara spisen som hänger i. Den öppna hyllan och lampan ovanför köksbänken bytte vi också.






Om det är något kvar? Jo, de obligatoriska listerna... Så klart. Framöver blir det lite ommålat i den blå delen av köket också.




Men redan i kväll kan det råka bli ett nytt köksbord. Har nästan bestämt mig. Tror jag...

31 mars 2014

köksmakeover del 72 ungefär.




Sista etappen inledd i köket med bytet av kakel till Marrakech Voltaire Silver. Det är nått speciellt med att närma sig mål med ett projekt som varit lite utsträckt i tiden. Mannen spacklar och jag ligger på kökssoffan som nån sorts visset sällskap, klunkar KanJang och håller tummarna för att jag inte ska bli sjuk på riktigt. Har varken tid eller lust med sånt trams.








Men tjusigt kommer det bli! Återkommer med lite snajdigare finbilder då.

17 mars 2014

att gjuta betongbänkar.



När kökets betongskivor fortfarande var i planeringsstadiet blev jag vänligt avrådd av en kökskunnig människa som tyckte att det vore omöjligt att lyckas med det. Och visst blev det rätt mycket slit innan det var klart. Tänkte bjuda på några tips om tillverkningen så att det kan gå enklare för andra än för oss! Så här gjorde vi (läs mest mannen):

Finja finbetong har en pdf där man kan läsa om hur de tycker att man gör. Börja med att plöja den framlänges och baklänges.

Det är betydligt enklare att ha hel diskbänk än att försöka få till en fungerande urskärning för en nersänkt. Dessutom är betong lite känsligt så att ha en metallyta att hålla sig på t ex när man skär rödbetor är rätt praktiskt. Eller om barnen ska hälla karamellfärg i grädden. Hu!

Formen byggdes med formplyfa som bas. Reglarna var i den tjockleken vi ville ha skivan - vilket styrdes av tjockleken på diskbänken. Vi använde den gamla träbänkskivan som mall. Innanför reglarna satte mannen fast tillsågade bitar av formplyfa för att få en snygg kant. Väggarna i formen är därmed helt i formplyfa men med fastskruvade reglar runt för att hålla. En silikonsträng drogs i vinkeln för att ge en liten rundning på kanten.

Vi hörde av andra som gjort egna skivor att det där med ett lager olja för att få den att släppa från formen kunde vi glömma - helt omöjligt att få till en fin yta då - så det provade vi aldrig.

Finbetong från Byggmax användes. Vi övervägde att hälla i svart pigment för att få mörkare skivor men landade i att det skulle vara svårt att få samma färg på alla fyra skivorna så det skippade vi.

Först provgjöts några små skivor för att få kläm på processen. (Oh la la lilla trädgårdbordet!) När vi var nöjda med den byggdes första formen för den största bänkskivan på en oanvänd formplyfaskiva. På så sätt kunde vi minska formen allt eftersom utan skruvhål som förstör ytan.

Armering är så klart ett måste. Vi använde vanligt armeringsnät som sågades till i bitar några cm mindre än bänkytan. - Man vill inte gärna att det råkar sticka fram ett järn i kanten.

Formen lades på några däck utan fälg som mannen fått av en däckverkstad och lodades in. Vi var i garaget. Det blir stadigt men med möjlighet till att vibrera.

Räkna ut hur mycket finbetong som behövs och häll i formen. När den är ihälld lagom upp till kanten ska armeringen försiktigt tryckas ner. Vi lät den hänga ner i betongen genom att naja fast den i raka armeringsjärn som låg tvärs över formen så att den kom ner under ytan men inte ner i botten och därmed skulle synas genom ytan på skivan sedan.

Sen är det det svåraste - vibrering för att få bort luft. Första skivorna försökte vi knacka bort luften ur med gummiklubbor på kanten länge länge. Nix är en bra sammanfattning. Till slut tog mannen en avlagd planslip och skruvade fast den i formplyfaskivan rakt genom slipens slipplatta. Han körde den en liten stund, gick runt och knackade lite, körde den en liten stund osv tills det inte kom några bubblor längre. Kruxet är att inte vibrera för mycket. Om man gör det åker alla de lite grövre gruskornen ner i botten på skivan vilket ju är skivans yta...

Täck med plast, vattna skivan allt eftersom så den inte torkar och spricker medan den brinner, vänta i 4-5 dagar. Bättre att låta den ligga för länge än för kort. Svårt om man vill att det ska vara klart igår!




Nästa steg är slipning. Mannen la upp skivan på träbockar utomhus och våtslipade den i 2-3 steg med slippapper 80 - 200. Han använde en excenterslip och vanligt slippapper. Grejerna slits men det fungerade.

Det blev ganska mycket småporer i skivorna men det stör inte mig. Några större bubblor lagade mannen med nått som kallas cementslurry. Man spacklar med en pasta som man gör av vatten och det finaste av finbetongen. Sila i en hushållssil. Man får jobba in det med en spackelspade om och om igen. Slipa igen. Ju mer man slipar ju mer terazzoyta blir det på skivan, dvs småstenar kommer i dagen. Jag ville inte ha det, andra tycker det är jättesnyggt. Kanterna blev aningens grova. Jag tycker det är skitsnyggt, mannen surade för han ville ha perfekt betongkanter.

Väl inne i huset var det dags för behandling. Jag tyckte att det var jättesvårt att veta hur man skulle behandla dem. Det finns ju massor av olika möjligheter men eftersom det ska läggas mat på skivorna ville vi inte välja nån yta som är perfekt för industrigolv och egentligen hur slitstark som helst fast kanske inte så matkompatibel. Till slut blev det Osmo Hårdvaxolja som vi använt till träbänkarna i köket. Det har varit en otroligt bra behandling av träbänkarna - häll ut rödvin och torka upp nästa vecka - så vi kände oss mest trygga med att prova det igen. Det blev en aningens blank slät fin yta som ser mycket proffsigare ut än jag hade vågat hoppas att vi skulle kunna åstadkomma med hemtillverkat.

Tre lager penslades. Ytorna behöver vara helt fria ganska många dagar efteråt. Jag var för snabb och lade en hög papper efter några dagar med en plastficka underst i högen. Där har vi nu en A4 med annan glans i ytan.




Nu har ett drygt halvår passerat. Så här gör och tycker jag nu: Vi är fortfarande ganska försiktiga med skivorna - torkar upp snabbt efter oss och slabbar inte hur som helst. Vatten och fett sugs ner i porerna i skivan. Ytan blir inte tät som när en träbänkskiva behandlas med Osmo. Men hittills har nästintill alla fläckar torkat bort. Vattnet torkar upp. Fettspill som får ligga ger fettfläckar först men de har liksom spritt sig i betongen så att själva fläckarna har försvunnit efter nån dag. Vi har en kaffefläck som är beständig. Den såg vi inte förrän den var permanent. Jag kan tänka mig att bredvid spisen där det ständigt blir mycket fettstänk kommer bänken anta en något mörkare ton än resten.

Själva ytan är ju flammig i sig. Jag störs inte av att det med tiden kommer bli fläckar. Det hör liksom till. Första rejäla fläckarna på nån av de fria ytorna kommer säkert att svida, men med tiden kommer de försvinna i den flammiga levande ytan. Citrusfrukter hade vi läst att det gav fula fläckar. Vi skär ganska mycket citron och lime, pressar och har oss men hittills inte en fläck av det. Oftast har vi väl torkat upp i samband med att vi spillde, men inte alltid.




Något fler bilder på skivorna finns under etikett inredning - kök… Sammfattningsvis var det mer jobb än vi trodde. Hade vi vibrerat med planslipen från början hade processen varit betydligt kortare. Resultatet blev långt över förväntan och de är betydligt tåligare än jag vågade hoppas på. Skitnöjd på ren svenska.

Och idag är det ledig måndag och jag får fira att mina tre på raken-jobbhelger är avklarade. Snö och strålande sol, finsällskap av en snuvig kille, massor av kaffe och oxfilépizzarester i kylen. Vi ska nog ta oss igenom den här dagen också...

Uppdatering maj 2015. Lite närmare beskrivning av cementslurry: Vi silade finbetong i en metallnätssil (vanlig hushållssil). Detta "damm" blandades med vatten till en tjock pasta, dvs tjockare konsistens än spackel, inte alls flytande. Det här funkade på lite större bubblor. De minsta bubblorna fylldes istället med en pasta gjord på cement och vatten. Mannen säger att han läst någonstans att det rekommenderas att ha aska i cementslurryn. Det provade aldrig vi. Som sagt behöver det spacklas in om och om igen med en spackelspade för att man ska få ner det i porerna. Cementslurryn var mest lätthanterad men gav lite annan färg än finbetongslurryn.

14 mars 2014

med en bit sommar på bordet.



I tisdags fångade jag tillfället i flykten när eftermiddagens planer gick i stöpet. Istället fick jag med mig lillsonen ner på stan för mysfika. Älskar det där med en stund på tu man hand! Vi passerade torget och egentligen hade jag siktat in mig på magnoliakvistar men när de var slut föll jag handlöst för en bunt klematisrankor istället. Inget blev som tänkt men ofta blir det ju bra ändå.




Jag tror att de är av sorten som kallas styvklematis för att de växer som en buske upprätt istället för med mjuka rankor. Den finns att köpa till trädgården och är ett vackert inslag i rabatten. Min står bredvid en vit pion och de sjunger en vacker sång tillsammans.

Här syns ju faktiskt köket lite bättre som jag insåg att jag knappt visat fast jag bloggat om vår köksmake over några gånger. Både luckorna och beslagen är från Ikea. Betongbänkarna har mannen gjutit hemma. Kakelbyte blir framöver!




Nu kör vi fredag tycker jag! Jobbhelg är det men likväl helgkänsla!

11 mars 2014

månadens fyra - K.




Det är dags för Månadens fyra, och den här gången är det K som gäller: Månadens käk, kök, kändis och kärlek. Det är ju Ulrika och Anna som står för bokstaven och den som vill hänger på.





Månadens käk är solklart långkoken: Pulled you name it, chicken, beef, pork... Förra veckan snodde jag ihop en Pulled beef på högrev med fransk touch som blev toppen: Istället för hickorysås hällde jag i Caj P's grillolja med akaciahonung, några nävar färsk rosmarin, färsk timjan, schalottenlök i skivor, ett gäng vitlöksklyftor, svartpeppar, lite chili så det inte skulle bli för mesigt, honung och svartpeppar. Smakades av med salt vid servering till potatismos och en härlig sallad. Onsdagsgästerna gick hem mätta och nöjda - och det där med kvällsmatsgäster mitt i veckan älskar jag. Helt klart guldkantsmärkning på det!


Marrakech design


Månadens kök -Det finns tusen och åter tusen snygga kök. På Pinterest samlar jag bild efter bild på kök där jag skulle kunna flytta in direkt. Men jag är nöjd med mitt eget likväl, och bara de där Marrakechplattorna hittar upp på väggen nån dag när mannen inte har inflammation i axeln eller armen eller.... så blir vår make over klar och jag supernöjd. Tålamod är en dygd sägs det. Vitt och lite stramt i luckor och beslag, mannens egengjutna betongskivor som jag är så ruskigt nöjd med (syns på översta bilden) och till sist Marrakech Voltaire Silver för att mjuka upp det hela och ge karaktär och en varmare känsla.


Pinterest


Månadens kändis - ledsen Anna, jag måste härmas - ursnygga Robin Wright från House of Cards. Mannen och jag avslutade andra säsongen igår kväll. Vi har suttit fängslade av serien där i soffan och turats om att säga att hon är så vacker. Skönhet är ju knappast allt här i världen men jag skulle inte klaga om jag såg ut så om tio år.




Månadens kärlek är en dröm om sommaren och alla rosor i min trädgård som vaknar till och visar sitt rätta jag. Då ska vi dricka bubbel ihop Mme Hardy, Mme Alfrede Carrière, Constance Spry, New Dawn, Maidens Blush, Blush Damask och de andra brudarna!

28 januari 2014

stringent beslut.



Det kanske inte går så fort med vår köksmakeover, men bit för bit kommer på plats. Efter många, långa och svåra förhandlingar mellan me, myself and I blev det till slut en Stringhylla som ersättning för konsolhyllan med bokskivor. Mannen var inte svårövertalad när jag till slut var sams med mig själv.

Ett tag funderade vi på Tove Admans konsoler med tjocka trähyllor i nån varmmörk ton.


Tove Adman


Jag snokade Pinterest runt och hittade andra lockande lösningar. De här metallpinnarna som tycks så elegant bara försvinna in i väggen….


Foto från Pinterest

… eller de här riktigt tjocka snygga hyllplanen.


Foto från Pinterest


Men till slut landade vi där vi började för nått år sedan innan halva Hemnet var fyllt med Stringhyllor i köket. Alla behöver en Stringhylla till i sitt liv helt enkelt. Och sen en till.





Och jag är skitnöjd.

21 november 2013

dagens JAG VILL HA. om viral färg.

Nordljus


Den här färgen har spridit sig med närmast viral hastighet på nätet senaste veckorna, Kalklitir, mycket tack vare bloggare som Emma och Cajsa. Att vi så påpassligt ändå behöver fräscha till i köket innan vår make over där kan räknas som avslutad är nästan för bra för att vara sant. Det har varit grymt svårt att tänka ut vad vi skulle ha istället för den dämpade blå färgen som sitter där sedan inflytt år 2000. Förslagen har varit många men jag är glad att vi inte förverkligat ett enda av dem.


Inreda


Kalklitir är en miljövänlig färg med kalk i, som ger ett lite betongaktigt matt intryck på väggen. Man ska kunna måla med den både ute, inne och på möbler. Ni kan ju tänka er hur många varv min hjärna hunnit göra (Magnus blunda nu: Vardagsrummet, badrummet to be, skåpet med glasfönstren vi pratat om att han ska bygga…). Hittar man inte önskad kulör kan man blanda de befintliga färgerna för att justera lite.


Inreda


I Sverige säljs färgen av Inreda och Nordljus.


Inreda


Jag skulle till och med bli glad för en påse Kalklitir i julklapp. Det ni - Cecilia nöjd med färg till en vägg som julklapp - uttrycket "Intet nytt under solen" förlorade precis sin trovärdighet...


Inreda

13 oktober 2013

när franska paket anländer.




Ni som följer mig på instagram kan råka tycka att jag är tjatig med denna lampa, men jag är tämligen nöjd. Franska fröken har fyndat sig hit via eBay och just det där med fyndkänsla gillar jag skarpt speciellt i kombo med grejer man spanat på o gillat i flera år. Det är lite extra kul med vintagesaker också. Det där med att nått får leva vidare här på våra lite mer frostiga breddgrader efter att ha gjort sitt någonstans i ett franskt hem eller kanske en liten verkstad. I like!






Precis så här ska en helg vara - vi har värmt oss i helgens ljuvliga solsken, skrattat med goa vänner och knaprat i oss den ena smakligheten efter den andra, klappat silkeslen päls, haft sovmorgon med tekoppar, tidningar och böcker i sängen och just nu trillar tonerna vackra rakt in i hjärtat från pianot när äldste sonen spelar... Fin vecka önskar jag oss alla!

PS: Unicef kampanjar just nu för att Barnkonventionen ska bli svensk lag. Skriv under (elektroniskt) du också! Några sekunders klickande för att bidra till en tryggare värld för de kortaste och mest skyddslösa människorna i vårt samhälle har vi alla tid med...