14 januari 2013

att offra sig lite.



Alla dessa godisrester som man inte kan låta förfaras. Rocky Road (som inte fick några jordnötter och därmed bara blev hälften så god), belgiska chokladen mannen släpade hem i december, knäcken med marsmallows... Det går ju inte bara att slänga det. Barnen har godisstopp, mannen vill helst krympa lite, giftigt för hunden. Och vem är då kvar som måste förbarma sig över alltihop, jag bara undrar.



3 kommentarer:

MammaElva sa...

HIhi, take one for the team ;)

Queen of Kammebornia sa...

Ja, ibland får man offra sig :)

Villavägen 3 sa...

Vilken hjälte du är! Själv fick jag offra mig för de sista knäcken som stod lååååångt in i kylen...och faktiskt var ganska äckliga. Men vad tusan, det var det enda med socker i som vi hade hemma.