maj moodboard.

Maj var månaden då det gick från vinter till sommar med ett fingerknäpp. Ni hör inte mig klaga på det kan jag säga. Maj moodboard för Fabriken idag. Bläddrar i mitt instagramflöde för att se vad jag gillat under maj och att explosionen utomhus och sommarlivslängtan dominerat där är inte svårt att se.

Pionerna har växt med rekordfart och står knoppiga i rabatterna. Ska köpa fler kom jag precis på. Japp, så får det bli.

Lampkedjan från Markslöjd ska glöda hela sommaren.

Frukostar avnjutas i glashuset och under äppelträden. Och efterrätter likaså.

Det är snart slut på maj och min träningssatsning håller i sig. Kom nyss in efter en kvällstur, lättaste vändan hittills och jag är nöjd som en katt som lyckats erövra hela gräddpaketet...

älskade pion.

Älskade pion. Bättre än en spionfilm :) Min favoritblomma all time high... Längtar tills de prunkar i rabatterna.

jakob din gamle goding.

Gammal är äldst. Servera mig lite Flygande Jakob och jag sjunger en sång för dig. Helst med extra allt... Och av någon anledning är det ruskigt gott med cola till.

när hjärtat inte vill förstå.

Det har gått ett år. Ett helt år. Hur är det möjligt? Tårarna vill liksom inte ta slut.
Fortfarande knyter sig halsen och hjärtat blir som alldeles för stort för att få plats i bröstet.

Tror aldrig att jag har upplevt något som varit så svårt att förstå, svårt att acceptera
och ta in som verkligt.

Det var ju inte så här det skulle bli.

You're in the arms of an angel

May you find some comfort there

fusk och firande.

Jag gillar att fylla år. Och inte skäms jag för det heller. Fira allt som firas kan och då är väl födelsedagar bland de bästa!? Bästa ursäkten för att råfuska med nya kosthållningen i alla fall! Om typ två minuter kommer det hem en parmesan/serrano/grillade grönsakerpizza till mig. Mums!

Recept på dessa godingar kommer i veckan. Mer söndagsinspiration finns så klart här.

back in business.

Det är så njutbart nu. Trädgård igen. Äppelblommen. Alla självsådda klematisar som dyker upp här och var i trädgården har börjat gå i blom... I helgen blir jag äldre än Alfons Åbergs pappa. Är lite fast i tanken faktiskt fast jag för övrigt inte har någon åldersnoja.

Men om ni tror att jag är en sådan som har perfekt ordning i trädgården bedrar ni er. Det som hinns med blir gjort och resten får vara till en annan gång...

lyxmackor, (fast egentligen kylskåpsrester).

Jag gillar matrester i kylen som går att trolla med! Lite överblivet grillat finkött fick bli huvudrollsinnehavare i kvällsmaten nyligen innan vi båda hastigt och lustigt gick över till nån variant av lchf... Man skulle ju kunna tänka sig att hälla på nån ingrediens som skulle få dem att se lite roligare ut... Kanske lite hackad persilja, eller röd chili?!

Lyxmackor (fast egentligen kylskåpsrester)

Bred rostmackor med nån god färskost, här en kantarellvariant

Lägg på strimlade köttrester, svartpeppra

Några tunna skivor Brieost som kronan på verket

Skjuts in i ugnen tills allt blivit varmt och smält lite lagom

Serveras med en schysst sallad

önskar mig lite sånt här II.

För att kompensera min familj för alla år jag inte kunnat tala om vad jag önskar mig gör jag det ordentligt i år... Del I här. 

Dessa röda godingar hade jag tänkt mig skulle stå på önskelistan att knata runt i. Fly London gör så schyssta sköna skor. Men jag kunde inte hålla mig. De står redan på skohyllan... Oops.

HM Home

Linnepåslakan alltså. Högst upp på listan! Enkeltäcken, ljusgrå och två. Och ett dubbelunderlakan i linne, vitt. (Mamma, klicka på länken under bilden. Eller fråga Sammy om hjälp.)

Foto: Weronica

Alltså jag vet, jag är en trädgårdsnörd. Men jag gillar inte att rensa ogräs så helt förlorad är jag nog inte. Fast ett fikonträd vill jag ha. Det blir ju komplett samling i mitt glashus då: Olivträd, citronträd och ett fikon. Krukorna på bilden går inte heller av för hackor.

Foto: Inreda utreda

En skärbräda från Inreda/Utreda skulle sitta fint, kanske helst medium, men jag gillar alla.

Foto

Mmm, för den här... Men kolla med mannen oooom han redan hunnit slå till ;)

hand i hand.

Det har verkligen varit en fin helg. Fylld av så mycket jag känner glädje och tacksamhet över. Fina vänner, go' gemenskap, ljuvligt väder, god mat, kaffe, trädgårdspyssel, tid med mannen jag älskar mest på jorden och de där två underbara skitungarna vi har. Sällan i livet har jag varit lyckligare än jag är nu! Och samtidigt bär jag på en som saknas i mitt hjärta... Det har snart gått ett år, och det där datumet kommer nog aldrig gå att radera ur själen. Det tickar högt där inne nu.

Och det är väl så det är, det här livet. Att lyckan och saknaden får gå hand i hand och samsas där med varandra. Faktiskt utan att trängas har jag upptäckt. Det är ju sällan vitt eller svart som man trodde när man var ung, utan gärna alla färger på en gång. Och kanske kanske kan det få vara så ibland, att sorgen kan göra lyckans färger en liten uns starkare och klarare, medans lyckan kan få försiktigt lägga en hand på sorgens axlar så att den möjligen går att att acceptera ytterligare en millimeter. Om man inte älskar kan man inte sörja...