22 juli 2012

some die young.



Ett år efter Utöya, några dagar efter Batmanmassakern och också samma vecka som vi hjälpts åt att ösa jorden över en älskad 20-årings urna. Ett år, några veckor eller nyss - vissa saker går inte att ta in helt och fullt.

Det var så fint, i alla fall, att vi fick hjälpas åt att fylla igen graven. Ibland är som om kroppens handlingar hjälper själen att förstå. Vi hade picknick där efteråt, med cupcakes och hans favoritäppelmust. Solen sken så vackert och jag försökte begripa att hans namn ska ristas in bredvid hans mammas och jag vet att jag måste dit igen när det är gjort. Bara tanken får halsen att tjockna.

Jag blev så illa berörd idag. Har vistats större delen av dagen på ett nöjesfält med min familj, och när jag satt där i solen med väskan och väntade på att de skulle komma tillbaka från det senaste åket såg jag en man med en t-shirt som gjorde mig illamående. Hela baksidan av tröjan var blodsbestänkt och texten löd: And I will reign in blood. Det övergår mitt förstånd hur man kan skylta med ett budskap om makt och blod en dag som idag. Hur man kan undgå att förstå att man sammankopplas med den skräck som alla dessa unga människor genomlevde för ett år sedan.

Om man ska välja budskap väljer jag hellre att lyssna på Bruce Springsteen som sjunger We shall owercome eller en vitklädd Laleh med sin Some die young.



4 kommentarer:

Queen of Kammebornia sa...

Jag håller med dig och jag sänder kraft och kramar. Ibland förstår man ingenting av livet.

Anna/Rackarungar sa...

Så fina och gripande ord! Stor kram

FlickornaLundgren sa...

Jadu, ibland undrar man var all ondska kommer ifrån... Det går liksom inte att ta in att det finns männsikor som önskar livet ut andra. Hel knasigt... Sedan när livet blir för kort för vissa så känns det ännu mera obegripligt...

Kramar till dig i mängder!
/Anna

krickelin sa...

Ja, herrejösses, tid för eftertanke. kram