att njuta.

Semestern har börjat men utan supervärme. Fast vad gör väl det när man har ett glashus att fylla med värme, solsken och goda vänner?

Vi eldar ljus, skrattar och njuter av livet. Det är väl ändå det semestern går ut på?!

När vi nu ändå ska resa bort och missa en bit av pionblomningen kunde jag ju lika gärna frossa i dem som jag aldrig skulle annars. De blev så vackra i betongfatet. Ännu vackrare blev det med ljus brinnandes i fatet när skymningen föll sent omsider.

Det är gott att leva...