17 oktober 2013

några rader rakt ur hjärtat.




Plötsligt kom lusten att flytta runt på lite grejer. Anar ökade energinivåer överlag. Det gillas skarpt! Kan se tillbaka på rätt många tuffa år med lite perspektiv nu. Och mitt bland allt tungt och trist finns några guldkorn - av sånt jag lärt mig... (och så klart även en massa bra dagar). Låter säkert klyschigt för den som inte gjort resan och förstår hur det är när en klyscha landar i hjärtat och blir sanning. 

Skapa guldkant mitt i eländet eller bara i vanliga vardagen. Det ÄR möjligt, hur eländigt det än är, att låta det bli en livlina, en paus utanför den lite eller mycket mörka verkligheten. Ännu roligare blir det när man tar med sig vanan in i ett rätt schysst liv. Perspektiv är tacksamhetsskapande.

Livet är nu. Tillbringa inte dagarna med att vara på väg till nått fint och alldeles väldigt önskvärt mål... SÅ klart, strunta inte i målen - drömma måste vi människor göra - men LEV IDAG. Allt det där framåt kanske inte är viktigare än att lyssna på fåglarna, njuta av solen, lite gott kaffe eller att finnas närvarande i en kort människas liv.

Var tacksam för allt fint du har. Välj att leva i tacksamhet! De allra allra flesta människor har oerhört mycket att vara tacksamma för. Punkt. Välj ditt fokus där och skjut eländet åt sidan en smula. Om du är som jag så lyckas det inte hela tiden. Men det är värt att kämpa för, och man lär sig med tiden att sålla verkligheten. Inte som i att försköna och förneka, utan i att faktiskt medvetet välja sitt fokus på det som är gott, ljust och lyfter en, istället för det som kostar, äter energi och drar ner och skapar förtvivlan.

Och sen är det ordet förnöjsamhet, som nästan är lite fult i vårt land. Att vara inriktad på att vara nöjd med det man har, istället för att ägna en majoritet av energin åt att längta och sukta efter det man inte har, är eller gjort. Drömmar och mål är BRA så klart, men det får inte ta över ens liv... 










Och det smakar så gott, ända ner i botten av hjärtat, när man inser att man lärt sig nått av livet. När man känner tacksamhet över att inte längre vara samma människa som förr.

8 kommentarer:

Johanna | Tillvaron.se sa...

Word och halleluja och tack! Jag vet det ju, att man ska tänka så, men man kan ju vara så dålig på det. Men tack för en bra start på dagen, det här ska jag fokusera på idag nu!

Suz sa...

Underbart inlägg! Varmt, rakt och innerligt. Och så makalöst sant, att tänka annorlunda borde ju vara förbjudet. Men vi lär oss och tar med oss lärdomarna på livets resa och jag behövde verkligen läsa dina rader idag, när jag satte mig ner och kände mig lite eländig.
Jag har massor att vara tacksam för och jag tar till mig dina ord, de går rakt in i mitt hjärta!

Tack för att du delar med dig!

Sköt om dig och ha en fin helg!
Kramar
Suz

Fint o Fult sa...

Vad du är bra! Det är precis som du skriver - livet är nu och hur klyschigt det än låter så är det ju så det är. Jag gick in i den där berömda väggen för fyra år sedan och är fortfarande mer skör än stark men har liksom haft med mig just några rader - Livet är här, livet är nu, (tror det var E.Dahlgren som sjöng dom för länge sedan :) och det har verkligen behövts stannats upp och tänka på det många gånger när livet rusar på och man försöker hänga med i svängarna.
Dina kloka ord tar jag med mig och önskar dig en fin helg, kram Monica

Petra / Popetotrora sa...

Klokt, tänkvärt och sant.

Ha en fin fredagskväll! //Petra

en matsked grejer sa...

Tack tack fina ni! Blir om och om igen överraskad över värmen i detta hörn av bloggvärlden, och värmer mig gör ni, och gör mig så innerligt glad. Tack!

Jennica... sa...

Men vilka ord! De gick rakt in i hjärtat!
Hej - jag är ny här och har suttit och läst en stund. Detta inlägget gick rakt in i mig och gör att jag definitivt kommer tillbaka. Här stod en massa som jag verkligen skriver under på och som jag tycker är såå sant!

Älskar denna meningen:
"Låter säkert klyschigt för den som inte gjort resan och förstår hur det är när en klyscha landar i hjärtat och blir sanning."

Och att det är ok att leva i nuet, i en tid då man "ska" ha en plan för allt. Och man får vara nöjd...med det man har.

Kram!

en matsked grejer sa...

Hej och välkommen hit, och roligt att du gillar det du ser. Du vet, bloggar mest för min egen skull utan någon stor förväntan på respons, och sen ramlar det in kommentarer som din och gänget här ovanför och då blir det ju extra roligt! Livet tål att funderas lite på, och det är ju mer givande att göra det tillsammans än för sig själv!
Kram Cecilia

en matsked grejer sa...

Man behöver lite kloka ord att hänga upp sig på de där ruskiga dagarna. Som en liten krok att hänga upp sin själ på så den inte drunknar i svärtan... Kram!