om att ändra sig. och om rynkor.

Tänk att jag ogillade dessa små rutiga skönheter tidigare… Det ger en viss känsla av att jag håller på att bli gammal när jag inser att jag ändrat mig på vissa punkter. Som man trodde att man a-l-d-r-i-g skulle göra när man var ung och hade stensäker koll på allt i hela världen. Fast det var rätt skönt - att vara så in i bomben säker på hur tillvaron funkar. 

Just nu är jag rätt säker på att jag älskar dessa vackra spröda blommor. Men inte helt säker på om jag ids plantera lökarna om jag skulle få för mig att köpa en påse. 

Fast jag har kommit på att jag rätt gärna blir gammal. -Ännu en punkt där jag ändrat mig. Även om jag för tillfället hoppar till nu och då om jag råkar se i en spegel samtidigt som jag pratar. De där linjerna som rör sig runt i ansiktet är inte så bekanta. Än.