14 april 2013

vem tar hand om dagarna när de är slut?



Det går ju så fort, livet. Man påminns så tydligt om det när man träffar nyfödda bebisar. Min systers lilla Siri kom nyss och plötsligt slutade storebror vara bebis i mina ögon och blev en liten pojke. Och vips kommer han snart vara nästan 16 och på väg att välja gymnasium som min stora... Vart tar de vägen alla dagarna när de tar slut?



Mosters lilla sockerkaka :)


Fånga dagen, lev i nuet, en dag i taget... Klyschorna viner genom mitt huvud. Jodå, jag försöker.

4 kommentarer:

Helén i Vilrummet sa...

Ja det kan man undra. En sak är säker i alla fall. De kommer inte åter. Så gör det bästa av varje dag.

Kram Helén

LiseLotte sa...

Men vilken nykläckt liten söt bebis! Jag känner nästan bebisdoften ända hit :-)

creando sa...

Nej, och hur gör man för att riktigt suga ut det fina i varje stund? Hur stannar man upp på riktigt och är här i nu? Jag försöker också....

Fina bilder bjuder du på. Med en liten ny människa som gör mig rörd på djupet. :)

Maria - JAG BLOMMAR sa...

Fina tankar och bilder! Håller med, det går så snabbt. Tänker ofta på det.