12 juni 2014

att samla på vackerheter.




Jag gillar att leta vackerheter. Att se det vackra i sånt som är slitet och redo för tippen. Vissnande blommor är som en liten efterrätt efter den självklara skönheten i en fräsch bukett. När bladen faller ner i vackra drivor från pioner kniper det till i hjärtat på mig. Snacka om att dö med flaggan i topp! Men det allra vackraste vissna jag kan komma på just nu är torkade små hjärtan från löjtnantshjärtan. Spröda, ådrade, sköra, perfekta. Och det är lite extra fint tycker jag, att få njuta av det som egentligen platsar på komposten. Att få en sista liten gåva av skönhet sådär på slutet när allt egentligen är över...

2 kommentarer:

Helén i Vilrummet sa...

Var tid har sin skönhet. Lägg dem i en skål och njut dem en stund till.
Kram Helén

a kitchen in the country sa...

Hej vännen!

Jag tycker så mycket om din förmåga att se det vackra överallt. I det lilla så väl som i det stora. Du har ett vackert hjärta kära Cecilia.

Jag hoppas att du njuter av sköna sommardagar? Ta hand om dig!

Kram på dig