Fotar en massa till bloggen men har inte energi nog att få över bilderna från kameran till datorn. Hjärtat är tungt i dessa dagar och det får väl helt enkelt vara så. Och ska väl vara så också, för ruskigt vore det att inte beröras när vi förlorar någon som tillhör familjen... Med tacksamhet pussar och kramar jag de mina lite extra varje dag just nu, för att de finns här hos mig och jag hos dem.
Glädje är det däremot att greja för att fira en älskad som jag hoppas behålla i många år. Tänkte visa lite bilder från det efter helgen :)
3 kommentarer:
Ledsen att läsa om er förlust! Förlorade själv en ung kusin för många år sedan, kan till en del förstå hur du känner. Det känns så orättvist när någon som står just i början av vuxenlivet rycks bort, alldeles för tidigt. Tiden läker alla sår sägs det, men minnena har vi kvar!
Önskar er all styrka i det svåra och att ni ändå kan få ett härligt firande för din man! Det är ju såhär livet är, även om man vill vara förskonad från det svåra så mycket som möjligt.
Ha det fint!
Kram Suz
Åh, visst har det känts tungt? Man har ju en klump i halsen och ont i magen konstant just nu.
Hoppas att firandet ialla fall blir skoj på lördag, synd att vi inte kunde komma. Men vi ses ju på torsdag i alla fall.
Kram på dig sis.
Det gör så ont när de vi älskar lämnar oss och än mer när de gör det alldeles för tidigt. Innan livet är färdiglevt. Tänker på er och hoppas att ni finner styrka och tröst hos varandra och i alla de fina minnena.
Ta hand om varandra!
Stor kram
Lotta
Skicka en kommentar