kinky chicken. latmanskäk.

Härom kvällen grillpremiärade vi. Eller ja, vi grillade ju på nyårsafton också enligt traditionen men premiär för den här månaden i alla fall. Förra årets favorit fick förgylla våra smaklökar. Mat för lata: Kinky chicken heter det hos oss, bear can chicken hos andra. Massor av grillkrydda + olja överallt, trä på kycklingen på en öppnad liten ölburk (den kinky biten), ställ upp i en aluminiumform på gallret och grilla indirekt under lock tills färdigt, ca 45-60 min. Ölen förångas inuti kycklingen och ger en finfin smak!

Snabbmat i bemärkelsen lite arbete när den är som bäst med pommisar, Lomanders bearnaise, ruccola + tomater och cola till så klart. (Loovar att komma mig för att be mannen lära mig vitbalans i Photoshop nån dag så ni slipper gula bilder.)

Men det kan ju erkännas att maten stått tidigare på bordet om mannen inte haft lite otur när han tänkte: Råkade stänga spjället till grillen vilket kostade oss 40 minuter. Om jag dessutom hade satt in stripsen i ugnen istället för på ugnen för att sedan fastna vid datorn hade ytterligare 20 minuters väntan undsluppit våra magar...

grabbväggar del 4. nu börjar vi komma nån vart...

made of: gary larson

Efter lång och trägen kamp (grabbväggar, del 1, del 2 & del 3) börjar vi bli beslutsmässiga vad som ska smällas upp på grabbarnas väggar! Blir nästan tvungen att köpa hem en sån där stor Pommac-flarra i nyårstappning för att fira att vi är överens.

Den långhårige sonen som ska fylla 14 vill ha en fondvägg med Gary Larsons seriestrippar. Både jag och hans far blir lite lätt nostalgiska och stolta då vi sedan årtionden älskat den bisarra humorn i The far side. Han gillar nått som vi gillar! Planen är att köpa ett album vi ännu inte plöjt, scanna in sida efter sida och sätta ihop till en egen tapet som vi sedan beställer av Mr Perswall.

Lillebror vill inte vara sämre så han har bestämt sig för samma koncept men med Herman Hedning... Hoppas kunna hitta tillräckligt många sidor för att ihop nått utan svordomar och allt för grova skämt. Råa skämt, ja visst det går bra då har du kommit till rätt familj, men allt har sina gränser...

Ur Herman Hedning

Nu har vi nått att bita i! Bilder hur det blev kommer... så småningom.

Tillägg: Eftersom detta inlägg hänger kvar på "topplistan" i högerkolumnen månad efter månad verkar ju ämnet intressant :) Så här blev resultatet!

sommargyllen.

Här kommer lite mera nostalgi... Serien Sommargyllen gavs ut 1965-70 för Gustavsberg, designad av Bengt Berglund. Tallrikarna är helt ljuvliga och minner om somrar i mormor och morfars Frubol med mormors fantastiska mat serverad uppepå. När jag som vuxen tittade i hennes skafferi för att hjälpa till med maten förundrades jag över hur hon kunde laga sådan mat med så få kryddburkar! Min mamma har allt sedan jag var en riktigt kort människa letat efter dessa tallrikar på alla loppisar vi besökt, men aldrig någonsin hittat ett enda exemplar. Internet förändrar ju ett och annat. På Tradera dök så den här fantastiska kannan upp, i den rätta serien. Jag bara måste ha den. Min syster ropade in den, min mamma betalade den, jag fick den i födelsedagspresent. Det tycker jag är en bra fördelning!

Vilket porslin sätter igång ljuva barndomsminnen för dig?

För mer söndagsinspiration, besök gärna Fabriken!

först på gatan.

Att göra fint på trappan är det viktigaste steget när det blir vår! Helst ska det vara gjort före grannarna och det lyckades jag med i år också ;) Krukan ropar liksom ut att vintern är slut och det är dags för vår, sol och varmare tider. Vem vill inte vara först med ett sådant trevligt budskap?!

Klosterliljor (även kallade snöklockor) har jag länge tyckt är vackra. I år fick de följa med mig hem från fina Zetas, som precis som vanligt hade massor av fint att sucka över! Hur bjuder du in våren?

tjoho, premiär!

Känner mig lite extra stolt just nu! Har fått ett av mina foton visat i någon annans blogg för första gången som jag känner till i alla fall: Kanadensiska bloggen Recycle-eh visar påskkransen jag gjorde häromdagen som påskpyssel till Fabrikens tisdagstema.

Vill också passa på att tacka er igen, alla ni RARA människor som skriver rader som gör mig alldeles varm i hjärtat... Tack!

utmanad.

Blev utmanad av Liselott med fina bloggen a Piece of Happiness att berätta 8 nya saker om mig själv, och sedan skicka vidare till bloggare med färre än 100 följare.

1. Jag är ett mac-freak o har så varit de senaste 18 åren. Långt före hypen...
2. Jag kan vifta på öronen
3. När jag föddes var det första min pappa sa "Hon ser ut som en eskimå." Tydligen tyckte även personalen det för de trodde att jag hade Downs syndrom. Det gick över.
4. Älskar att planera och plantera i min trädgård
5. Jag var mobbad i högstadiet -utfrystvarianten - med kommentarer som "Fattar du inte att INGEN vill vara med dig." sagt direkt till mig, eller om mig när jag satt bredvid tjejerna i uppehållsrummet och så gärna ville få höra till en stund: "Att somliga inte fattar att de inte är önskvärda." Skadorna efter sånt läker, men ärren finns kvar. För alltid.
6. Ett av mina talesätt är: "Det ska i alla fall inte ska stå på min gravsten att: Hon hade i alla fall rent hemma."
7. Jag tror på Gud. Han är golvet i mitt liv :)
8. Jag skulle kunna livnära mig på latte, lakrits och choklad. Latte, lakrits och choklad. Latte, lakrits och choklad...

Skickar nu denna utmaning vidare till dessa rätt olika bloggare:
Fröken Randig med raraste bebiskläderna och ateljé/butik i Göteborg
House number 15 inredning, inredning o lite till, jag gillart
House of Svea med finfina foton och som ständigt inspirerar mig
Fabulös inspiration som gör VACKRASTE keramiken, utflyktsmålet för i sommar
Mia Persdotter Photographer jobbar och fotar sig runt i Norge + några bedårande gravidfoton

Det är så klart frivilligt, kanske har ni gjort det förut fast det undgått mig!

vackraste insidan.

En del blommor kan se rätt så oansenliga ut. En snödroppe till exempel. Jämfört med krokusar, scilla och lysande tussilago är den inte så mycket för världen om än stilren i all sin enkelhet. Men hur vacker är inte en snödroppe på insidan?

Genast löper tanken i en parallel med oss människor. Ofta är det väl för oss också, att vår vackraste sida finns inuti, för den som tar sig tid att se efter... Yttre skönhet i all ära, men jag gillar det som är fint sådär lite i skymundan, som inte syns vid första ögonkastet och inte bjuds runt hur som helst. Både bland människor och blommor.

foto: botanicus.nu

De fyllda snödropparna ger mig rejält med ha-begär. Lite kruxigt att man måste köpa dem in the green bara -en tuva med utslagna - och inte lökar. Visst, det finns lökar att köpa och det har jag provat, men de kostar en förmögenhet och blir inte så mycket av... Förresten, någon som har erfarenhet av att beställa växter in the green via nätet och kan rekommendera en webbutik?

foto: timjanoakleja.worldpress.com

plåt + kärring= vackert.

Nu ska jag låta som en gammal kärring: Tänk vad de kunde förr i tiden :). Jag gillar gamla plåtburkar, inte vilka som helst, men ett gäng noga utvalda, gärna med personlig anknytning. Som den på bilden ovan. Hur vacker som helst! Mannens gammelmorbror Knut hade affär och troligen kommer denna pärla från hans affär. Nu har den bott hemma hos oss de senaste 14 åren och inte en dag har jag varit trött på den...

Nästa pudding kommer från mina morföräldrars sommarhus. Repig och sliten, och härligt grön, med en nostagitouch som är så ljuv så ljuv.

Den här lille rackaren är ju betydligt vackrare än min tandkrämstub, men jag låter nog den stå på hyllan i badrummet och håller mig till tandkräm ändå. Allt var ju trots allt inte bättre förr!

Dessa små godingar har jag skrivit några rader om förut här och här med några funderingar om att ha ett repair kit för varje tillfälle i livet... Det vore nått det.

DIY när inget blir som man tänkt, men bra ändå.

Tisdagsutmaningen från Fabriken: Påskpyssel... Bara att bita tag i och hitta på nått kul. For stadens (eller nåja köpcenterområdet i närhetens) gator runt efter lite spansk mossa, bruna fjädrar med vita fläckar (vackraste små!) och lite småägg med fläckar. Icke sa nicke... Inte en enda sak avprickad på listan. Fick börja rota i gömmorna hemma och hittade mer än jag trott! Skam den som ger sig, allt (eller snarare det mesta här i livet) blir inte som man tänkt sig, men det brukar bli rätt bra ändå.

Sagt och gjort började jag i alla fall knåpa ihop en påskkrans till dörren vilket jag aldrig haft förut, men verkar tillräckligt lockande för att vara värt besväret.

Måste erkänna att jag blev alldeles nöjd med resultatet, fast jag saknar de små vitfläckiga fjädrarna...

För mer påskpysselinspiration i stora mått, besök Fabriken som har tema om det idag!