Har lite svårt att svälja att det är november - tiden då hösten övergår i vinter med en bitvis isande kyla som kryper ända in under skinnet. Sommaren var så lång och underbar och hösten så fin att jag nästan glömt att det ska bli vinter innan det är dags för mer av godsakerna.
Det slår mig när jag tittar på fotot ovan att det på ett sätt är så likt livet: Det svåra och det underbara möts så ofta och finns där tillsammans. Men jag väljer hellre att njuta en rejäl tugga av äpplet än att suga på de frostiga löven ;)
6 kommentarer:
Jag håller med dig. Det är november redan...
Kram Helén
Vilken fantastiskt vacker höstbild. Men att november redan är här och 2013 snart är slut har jag svårt att först. Kram
Vackert och sant. Jag känner igen mig. Men jag klarar hösten bättre nu.
http://queenofkammebornia.se/2013/october/att-jobba-med-morkret-2.html
Kram!
Jag är verkligen ingen höstmänniska, men jag måste säga att i år har jag tyckt att det är rätt mysigt med höst. Skumt.... :)
Men en väldigt fin bild!
Kram!
En ljuvlig höstbild. Jag är en riktig höstmänniska o njuter av tända ljus, varm choklad o brasans sprakande, men nu längtar jag allt liite efter advent. Kramisar Tina
Du är klok du vännen. Jag älskar hösten men november är lite småkämpig tycker jag. Det är mörkret som är tuffast tycker jag. Kanske därför som jag älskar julen och ger mig hän fullständigt. Jag behöver allt det där ljuset, dofterna och förväntan för att ta mig genom de mörka månaderna.
Ta hand om dig!
Kram Lotta
Ps. Jag tokgillar bilden. Så vacker. :)
Skicka en kommentar