Ytterligheternas vecka... En älskad farfar har jag fällt många tårar över sedan i tisdags och så fort jag tänker på honom hotar det att rinna över igen. Nu nyss nerkrupen i sängen efter att ha varit på West Side Story med hela stora familjen för att fira att pappa fyller 60 imorgon. Glädje över att snart bli moster när jag tittar på min vackra syster med sin fina mage (och jag är alldeles övertygad om att det blir en pipig liten tjej). Arg på barnen som för tillfället tycks tro att tvärläge är normalläge. Snabbshopping på Grandma - en favoritaffär med klar potential att göra mig fattig.
Det sägs att det är det här som är livet...
4 kommentarer:
Tråkigt att höra om din farfar. Själv har jag fällt tårar över min morfar som vi för några veckor sedan trodde vi skulle mista men som mot alla odds har tagit sig tillbaka till livet igen, även om han nu är en ledsen, trött och orkeslös liten morfar och det är svårt att se. =(
Styrkekramar från mig
Jo, det är nog så livet är!
Kram Eva
Så fint du har gjort! Jag vet inte vart jag ska få tag i lärkgrenar någonstans, tror inte det finns i dessa trakter.
Sorgligt så sorgligt när en nära och kär familjemedlem går bort. Kram till dig!!
Sorgligt med din farfar, alltid svårt även om den som försvinner levt ett långt, bra liv. Väldigt fin bild av den gamla slitna portföljen på sjukhusgolvet, den brände i hjärtat. Hoppas någon tar hand om portföljen nu...
Ha en skön lördagskväll.
Skicka en kommentar